Kära dagbok…
Det blev en kall och blåsig promenad hem från jobbet igår och en extra sväng till Korgtassen, så det smakade finfint med varm tomatsoppa igen. Gymnasisten åt lite senare än jag, men vi hjälptes åt med maten.
Tomatsoppa var finfint efter den kalla promenaden.
Resten av kvällen blev lugn. Fästmön jobbade och jag hade TV:n på som bakgrundsljud och sällskap, men läste. Det blev bokbyte från en gammal mästerdetektiv till en modern polisroman. Väldigt olika böcker, även om jag gillar båda. Mattias Boström har skrivit en fantastiskt intressant bok om Sherlock Holmes. (Jag läste den nyare, utökade utgåvan.) Den bok jag läser nu är skriven av Mons Kallentoft och Anna Karolina. Mons Kallentoft kan verkligen skriva som en gud. Det blir nästan poetiskt ibland trots att han skriver om hemskheter…
Bokbyte igår från en bok om en gammal mästerdetektiv till en modern polisroman.
Anna blev hämtad i bil efter jobbet. Det är det minsta jag kan göra för henne just nu. Hon sliter hårt på jobbet och det känns inte bra alls att hon jobbar med tanke på att hon tillhör en riskgrupp när det gäller det där eländiga viruset som härjar.
∼ ♦ ∼
Världens fulaste ben. Rätt ont också…
Idag vaknade jag till en riktigt solig dag. Det kändes lite trist att sitta med fördragna gardiner i Bokrummet och jobba, men jag ser ju inget i motljus. Jag har försökt ordna till en hemarbetsplats som är OK ergonomiskt sett för mig. Inte det lättaste… Benet gör jävligt ont när jag sitter för länge, så jag måste upp och röra på mig minst en gång i timmen, helst oftare, när jag jobbar hemifrån. Jag tog lilla röda pallen från köksmöblemanget och la en stor, men hårig kudde på den. Först ställde jag pallen bredvid skrivbordsstolen, fast då fick jag ha benen så brett isär att det var… obehagligt. Sen knölade jag in pall och kudde under skrivbordet. Det blev bättre för benet – inte för ryggen… Och benet, ja… Det är ont och allt annat än vackert – se bilden här till höger från gårdagskvällen. Tromboflebiten är ondast över knävecket, där den endast anas på bilden. Sen blir det lite konstigt och stressigt med hela situationen, så idag glömde jag be Anna ge mig sprutan innan hon började jobba. Jag fick helt enkelt åka till hennes jobb och hon kom ut till mig i bilen och stack mig när hon hade rast. Givetvis höll jag på att svimma bakom ratten. Nu har jag fått nio sprutor. Minst 21 återstår…
Asfaltsblommor på min väg…
Jag får en del gjort när jag jobbar hemifrån, men det är ju inte som att jobba på jobbet. Nu får vi emellertid finna oss i det och försöka göra det bästa av situationen så att så få som möjligt blir sjuka. Jag fortsätter att kolla tempen varje morgon och i morse hade jag 35,7. Idag blev det ingen tur till affären. I stället gick jag ut i det vackra vädret på en lunchpromenad och bara insöp ljus och luft, förhoppningsvis inget virus. Till helgen måste jag eventuellt försöka åka och handla, för vi behöver både kattmat och kattsand. Vi försökte få hemkörning, men det skulle vi inte få förrän den 6 april. Tror att Anna tog den tiden i alla fall, det börjar ju närma sig påsk och en vet inte om vi är sjuka eller friska då. Våra torra och frysta matförråd kanske också är slut vid det laget.
I kväll är det säsongsavslutning av Antikrundan. Snyft! Frågan är hur det blir med eventuella inspelningar för nästa säsong. Folksamlingar över 500 pers är ju inte tillåtna just nu.
Här kommer några bilder från min lunchpromenad:
∼ ♦ ∼
Nåt Valborgsfirande ska det inte bli i Uppsala, men jag hoppas på att få en sillbit och en snaps både till påsk och Valborg i alla fall. Vi kan ju alltid sitta på vår inglasade balle* eller på Slottet** rentav. Nån uttråkad student, kanske, hade förgyllt Gunnar Wennerberg-statyn i Carolinabacken igår när jag gick hem. Uppsala utan Sista april-firande… Hur ska DET bli..?
Men Gunnar då!
∼ ♦ ∼
*inglasad balle = inglasad balkong
**Slottet = Annas snälla mammas och L:s stuga
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 
Hoppas du är på bättringsvägen och att det funkar bra med sprutorna trots allt.
Vi skulle beställa varor för hemkörning men det gick inte ens att beställa något för det var inte ”öppet” för någon leverans i vårt område inom de närmaste 10 dagarna. Vi får testa i morgon igen annars måste vi försöka med vanliga inköp i butik. Inte alls bra!
GillaGilla
Nja jag har ont i benet men jag tar/får en spruta om dan som ordinerat. Det går väl över om 100 år. Vi får vänta elva dar oå vår leverans o det funkar inte när tre munnar ska mättas plus tre katter. Jag måste ut o handla, helt enkelt.
Hoppas det ordnar sig för er med varorna! Kan inte sonen hjälpa er???
GillaGilla
Självklart hjälper sonen till, men inköpen kan inte bli som vår månadsleverans. Maken handlar emellanåt. Han ingår inte i riskgrupp men pga att jag gör det är det inte så lämpligt att han är ute i butiker alltför ofta. Det är bäst att hålla sig på sin kant (hemma) och bida sin tid.
GillaGilla
Ja hemma är bäst, men nöden har ingen lag… Jag måste ut o handla i morrn, för vi får ju vänta ännu längre på vår hemkörning. 😦 Men tur att det ens finns hemkörning i alla fall. 🙂
GillaGilla
Håller med om det du skrev tidigare i veckan; det är svårt att vara glad just nu…Skrev just ett totalt oinspirerat inlägg…Men bra att du hämtar din Anna, och att hon kan ge dig sprutor. Jag hoppas att det går åt rätt håll med benet, och önskar dig och de dina en så fin helg som det bara går. Tänker på dig. KRAM!
GillaGilla
Ja fy 17… Vi har fått en del oroväckande besked i veckan och framför allt när det gäller en person är jag mycket, mycket ledsen.
Jag försöker hämta Anna sena kvällar när hon inte har promenadsällskap hem. Det är inte långt mellan hennes jobb och hemmet, men det är en ganska läskig väg att gå. Tur att det är nära, typ 5 -10 min med bil, eftersom jag fick åka dit på eftermiddagen igår och bli stucken. I bilen. Folk som såg oss undrade säkert vad vi höll på med…:P
Benet värkte i natt. Jag får mer ont när jag sitter stilla, märker att telefonmöten är grejen för mig. Då kan jag gå omkring och prata, det är jättebra för benet.
Tänker på dig också. Kram och ha en go helg!
GillaGillad av 1 person
Ajdå, för oroväckande besked … Skickar styrkekramar, och mer tankar härifrån! Läser dina inlägg med behållning varje dag❤️
GillaGilla
Jag skrev lite mer nyss hos dig, det kom ett roligt besked också idag,
Och ja. Jag läser dina inlägg också, med stor behållning!
GillaGilla
Jobbigt med benet, men tur du har en Anna, som kan hoppa in med akutsjukvård bilen, ni slipper ju tält som det kan bli om man har andra symptom.
Jag har fått tänka till här hemma och rör och stretchar emellanåt, jag sitter ju på köksstol, inte helt skönt, men ändå tur att jag hann köpa nya möbler i höstas med dyna och så iaf.
Min dotter är ju ansvarig för online här på ICA och det är hårdare tryck än nånsin – tror dom tog in 3 extra som kommer kl 5 på morgonen och plockar varor.. tur hon går hem med havandeskapspenning nu om några dagar..
GillaGilla
Ja benet har jag lust att kapa av understundom, men så inser jag att jag behöver det för att gå och för att trampa ur när jag kör bil…
Aj aj, köksstol, även med dyna, låter hårt för baken.
Jag förstår att ICA har fullt upp och jag är så tacksam att servicen finns. Men det vore jättebra om den fanns på alla stora ICOR här i Uppsala. Idag fick jag åka själv och det gick ju bra (med handskar på), men jag hade inte tid egentligen eftersom jag ju jobbar hemma. Fick ta en lite längre lunchrast och sen äta macka vid datorn.
Hoppas det går bra för dottern!!!
GillaGilla